Jag vill inte ha det såhär. Det låter som värsta grejen, fast det inte är det. Dock så känns det som att du inte bryr dig. Känns som att det är fel att säga "jag vill vara din bästa vän" när du sen inte hör av dig på flera dagar. Du pratar knappt med mig överhuvudtaget.
Jag känner att om du inte bryr dig mer, så kan inte jag bry mer heller. Jag kan ju inte styra över hur du vill ha det. Men det känns som att ödlsa en helvetes tid på dig och bara gå runt och fundera på hur du vill ha det hela tiden. Känns sådär att åka iväg i sommar också om det ska vara såhär. Kanske hinner ordna sig, eller kanske inte. Det får vi se.

Så nu skiter jag i detta, eftersom du verkar göra det samma.
Jag är ledsen. Jag har berättat exakt hur jag vill ha det för dig.
Upp till dig att berätta för mig nu. Så jag slipper gå runt och bara undra.

Du vet att jag tycker att du är bäst.
Vill inte "förlora" (om man verkligen får säga så, kanske låter jätte konstigt och jätte fånigt, men skitsamma) dig.
Du vet vem du är, det går inte att ta miste!